2007, det värsta året för mig, och ändo det bästa.

Min farmor dog, jag fick se en död människa.

Oxnard försvann, Texas kom.

Och jag var otroligt olycklig. Jag tror inte att någon förstog, inte ens jag själv.

Nio, tio år. Jag skyller inte på någon, kanske mig själv.

Det spelar ingen roll längre. Jag mår bra. Jag är lycklig på sätt och vis.

Jag ångrar att jag inte gav dig den där kramen, det hade kanske förändrat allt.

Förlåt, jag svek dig. Tar hand om din bror bättre, hoppas att du förlåter mig. 

Känner att alla mina rubriker blir typ "Fredag", "Lördag" osv osv... Aaa vad kul då!

Senare idag ska jag iväg till stallet och vid femtiden är det Clinic.

Så nu händer inte så mycket, borde träna spanska glosor(nonono!) men vet inte om jag orkar just nu   

Lillerbror bara skriker för att han inte vill iväg till fotbollen, känns som ett tecken att han snart kommer sluta. Vi har aldrig varit en fotbolls familj. På tal om det, är det verkligen ett måste att heja på ett lag? Jag gör det inte, och har aldrig gjort.

Får alltid en blick som säger "Mysko människa, hon tycker inte om fotboll!" osv osv.

(om någon orkar läsa allt...)

Tycker att det egentligen bara dumt att det blir så många slagsmål på matcher och sånt. Vad leder det till? Kommer nog aldrig förstå.

Jaja, en fin dag    Ska dansa runt lite, som normal människa jag är!